Olja är inte löslig i vatten
Det är väl känt sedan många år tillbaka att fetter och olja är olösliga i vatten. När olja blandas med vatten skapas två distinkta skikt på några sekunder. Oljans oförmåga att blanda sig med vatten kallas den hydrofoba effekten. Detergenter används för att ta bort olja när den deponerats på ytor. Detergenter har använts i över 100 år och är en del av hushållsrutinen för människor över hela världen. Förutom fördelarna med att enkelt ta bort fetter och olja har detergenter nackdelar såsom att de bidrar till vatten- och miljöförorening. Som svar på de ekologiska utmaningarna som konventionella detergenter medför undersöker forskare nu metoder som innebär minimal användning av detergenter. Många av dessa metoder bygger på förståelse och användning av vattnets egenskaper på smarta sätt.
Rengöringsmekanismer
Behöver vi alltid lösa upp oljan för att rengöra en yta? Svaret är nej. Även om upplösning kan vara viktig under vissa förhållanden kan olja avlägsnas från en yta i form av droppar, utan att lösa upp den i individuella molekyler. Ett exempel är den s.k. “roll-up”-mekanismen, som visas i figur 1.

Figur 1. “Roll-up”-mekanismen för borttagning av olja från en fast yta
Gör vattenrenheten någon skillnad?
Att rena vatten från föroreningar ökar normalt sett inte oljans löslighet. Så, gör vattenrenheten verkligen någon skillnad? Ett område inom vetenskapen kallat yt-och kolloidkemi kan ge svar på den här frågan. Inom detta vetenskapsområde är det känt att de flesta ytor, partiklar och droppar är negativt laddade i flytande vatten, se figur 2. Negativt laddade partiklar stöter bort (repellerar) varandra, och denna effekt förstärks när saltjoner tas bort från vattnet.

Figur 2. Elektrostatisk repulsionskraft mellan negativt laddade oljedroppar och en fast yta i vatten.
Våra experiment
I vårt arbete studerar vi två olika system. I ett system undersöks borttagningen av tunna lager av vaselin, medan i det andra systemet borttagning av tjockare filmer av flytande olja. I båda fallen deponeras föroreningen på en hydrofil yta. Effekter av olika temperaturer och antal tvättcykler fastläggs också. Vi arbetar med flera vattenkvaliteter som kan delas in i två grupper: renade och icke-renade. Renade vattenkvaliteter är fria från salt, bakterier, metalliska och organiska föroreningar, medan icke-renade kvaliteter inkluderar vanligt kranvatten och saltlösningar.
Borttagning av tunna nanofilmer
Våra resultat visar att renat vatten avlägsnar över 90% av det deponerade vaselinet från ytan medan kranvatten bara når 75%. En lösning av ytaktiva ämnen (detergenter el. tensider) tar helt bort det deponerade lagret (men endast efter sköljning med renat vatten). Borttagningen av vaselinfilmer med renat vatten sker främst i början av tvättprocessen när vattnet först introduceras i systemet. Vattnet kan tränga mellan vaselinet och ytan (Figur 3), vilket medför att den tunna filmen lossnar. Användning av renat vatten underlättar processen eftersom frånvaron av salt ökar repulsionen mellan filmen och ytan.

Figur 3: Borttagning av en tunn vaselinfilm från en kiselyta
Borttagning av flytande olja från glasytan
När borttagning av tjocka oljefilmer studerades fann vi att renade vattenkvaliteter visade bättre effektivitet än kranvatten. Prestandan för NaCl-lösning efter en cykel var sämre än för renat vatten, men mycket likartad efter flera cykler. Vid studier av upprepade tvättcykler observerade vi två distinkta regimer. Den initiala regimen, som vi kallar “den exponentiella”, visade ett snabb avlägsnande av olja medan i den andra regimen avlägsnas oljan långsammare. Genom att separera processen i två regimer kunde vi identifiera tvättmekanismerna som ansvarar för oljeavlägsnandet i varje regim.

Figur 4. Massan av olja minskar snabbt under de första två tvättcyklerna och sedan långsamt under de följande cyklerna. Vattenrenheten är viktigast i den första regimen.
Det snabba avlägsnandet av olja i den första regimen sker på grund av roll-up-mekanismen. Enligt roll-up kan oljan på ytan bilda stora droppar som enkelt kan avlägsnas när vatten börjar tvätta ytan. När oljedropparna är borta stannar de i vattnet. Vattenrenheten är viktig här eftersom den förhindrar aggregering och återdeponering av dropparna. Att introducera salt kommer att reducera denna effekt genom att minska de repulsiva krafterna hos oljedropparna. I den andra regimen kan inte roll-up-mekanismen användas eftersom mängden olja på ytan inte är tillräcklig för bildandet av droppar. Därför är en annan mekanism – löslighet – ansvarig för oljeavlägsnandet. Eftersom oljans löslighet i vatten är låg sker tvättningen på ytan i denna regim långsamt.
Slutsats
Renat vatten underlättar tvättning av hydrofila ytor genom att främja repulsion mellan ytorna och oljan. Men eftersom vattenrening inte gör oljan löslig krävs flera tvättcykler och temperaturkontroll för att uppnå god tvättningseffektivitet.
Andriani Tsompou, doktorand, Malmö universitet
Vitaly Kocherbitov, professor, Malmö universitet