﻿{"id":431,"date":"2024-04-16T10:19:09","date_gmt":"2024-04-16T09:19:09","guid":{"rendered":"https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/?page_id=431"},"modified":"2024-04-16T10:26:25","modified_gmt":"2024-04-16T09:26:25","slug":"kan-renat-vatten-rengora-fasta-ytor","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/research-interests\/water\/kan-renat-vatten-rengora-fasta-ytor\/","title":{"rendered":"Kan renat vatten reng\u00f6ra fasta ytor?"},"content":{"rendered":"\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Olja \u00e4r inte l\u00f6slig i vatten<\/h2>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det \u00e4r v\u00e4l k\u00e4nt sedan m\u00e5nga \u00e5r tillbaka att fetter och olja \u00e4r ol\u00f6sliga i vatten. N\u00e4r olja blandas med vatten skapas tv\u00e5 distinkta skikt p\u00e5 n\u00e5gra sekunder. Oljans of\u00f6rm\u00e5ga att blanda sig med vatten kallas den hydrofoba effekten. Detergenter anv\u00e4nds f\u00f6r att ta bort olja n\u00e4r den deponerats p\u00e5 ytor. Detergenter har anv\u00e4nts i \u00f6ver 100 \u00e5r och \u00e4r en del av hush\u00e5llsrutinen f\u00f6r m\u00e4nniskor \u00f6ver hela v\u00e4rlden. F\u00f6rutom f\u00f6rdelarna med att enkelt ta bort fetter och olja har detergenter nackdelar s\u00e5som att de bidrar till vatten- och milj\u00f6f\u00f6rorening. Som svar p\u00e5 de ekologiska utmaningarna som konventionella detergenter medf\u00f6r unders\u00f6ker forskare nu metoder som inneb\u00e4r minimal anv\u00e4ndning av detergenter. M\u00e5nga av dessa metoder bygger p\u00e5 f\u00f6rst\u00e5else och anv\u00e4ndning av vattnets egenskaper p\u00e5 smarta s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Reng\u00f6ringsmekanismer<\/h2>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><br>Beh\u00f6ver vi alltid l\u00f6sa upp oljan f\u00f6r att reng\u00f6ra en yta? Svaret \u00e4r nej. \u00c4ven om uppl\u00f6sning kan vara viktig under vissa f\u00f6rh\u00e5llanden kan olja avl\u00e4gsnas fr\u00e5n en yta i form av droppar, utan att l\u00f6sa upp den i individuella molekyler. Ett exempel \u00e4r den s.k. &#8220;roll-up&#8221;-mekanismen, som visas i figur 1.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"393\" src=\"https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/files\/2024\/04\/Picture1-1024x393.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-423\" srcset=\"https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/files\/2024\/04\/Picture1-1024x393.png 1024w, https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/files\/2024\/04\/Picture1-300x115.png 300w, https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/files\/2024\/04\/Picture1-768x295.png 768w, https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/files\/2024\/04\/Picture1-1200x461.png 1200w, https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/files\/2024\/04\/Picture1.png 1477w\" sizes=\"auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Figur 1. &#8220;Roll-up&#8221;-mekanismen f\u00f6r borttagning av olja fr\u00e5n en fast yta<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">G\u00f6r vattenrenheten n\u00e5gon skillnad?<\/h2>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><br>Att rena vatten fr\u00e5n f\u00f6roreningar \u00f6kar normalt sett inte oljans l\u00f6slighet. S\u00e5, g\u00f6r vattenrenheten verkligen n\u00e5gon skillnad? Ett omr\u00e5de inom vetenskapen kallat yt-och kolloidkemi kan ge svar p\u00e5 den h\u00e4r fr\u00e5gan. Inom detta vetenskapsomr\u00e5de \u00e4r det k\u00e4nt att de flesta ytor, partiklar och droppar \u00e4r negativt laddade i flytande vatten, se figur 2. Negativt laddade partiklar st\u00f6ter bort (repellerar) varandra, och denna effekt f\u00f6rst\u00e4rks n\u00e4r saltjoner tas bort fr\u00e5n vattnet.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"677\" height=\"609\" src=\"https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/files\/2024\/04\/Picture2.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-424\" srcset=\"https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/files\/2024\/04\/Picture2.png 677w, https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/files\/2024\/04\/Picture2-300x270.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 677px) 100vw, 677px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Figur 2. Elektrostatisk repulsionskraft mellan negativt laddade oljedroppar och en fast yta i vatten.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">V\u00e5ra experiment<\/h2>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I v\u00e5rt arbete studerar vi tv\u00e5 olika system. I ett system unders\u00f6ks borttagningen av tunna lager av vaselin, medan i det andra systemet borttagning av tjockare filmer av flytande olja. I b\u00e5da fallen deponeras f\u00f6roreningen p\u00e5 en hydrofil yta. Effekter av olika temperaturer och antal tv\u00e4ttcykler fastl\u00e4ggs ocks\u00e5. Vi arbetar med flera vattenkvaliteter som kan delas in i tv\u00e5 grupper: renade och icke-renade. Renade vattenkvaliteter \u00e4r fria fr\u00e5n salt, bakterier, metalliska och organiska f\u00f6roreningar, medan icke-renade kvaliteter inkluderar vanligt kranvatten och saltl\u00f6sningar.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Borttagning av tunna nanofilmer<\/h3>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><br>V\u00e5ra resultat visar att renat vatten avl\u00e4gsnar \u00f6ver 90% av det deponerade vaselinet fr\u00e5n ytan medan kranvatten bara n\u00e5r 75%. En l\u00f6sning av ytaktiva \u00e4mnen (detergenter el. tensider) tar helt bort det deponerade lagret (men endast efter sk\u00f6ljning med renat vatten). Borttagningen av vaselinfilmer med renat vatten sker fr\u00e4mst i b\u00f6rjan av tv\u00e4ttprocessen n\u00e4r vattnet f\u00f6rst introduceras i systemet. Vattnet kan tr\u00e4nga mellan vaselinet och ytan (Figur 3), vilket medf\u00f6r att den tunna filmen lossnar. Anv\u00e4ndning av renat vatten underl\u00e4ttar processen eftersom fr\u00e5nvaron av salt \u00f6kar repulsionen mellan filmen och ytan.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"337\" height=\"301\" src=\"https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/files\/2024\/04\/Picture3.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-425\" srcset=\"https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/files\/2024\/04\/Picture3.png 337w, https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/files\/2024\/04\/Picture3-300x268.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 337px) 100vw, 337px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Figur 3: Borttagning av en tunn vaselinfilm fr\u00e5n en kiselyta<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Borttagning av flytande olja fr\u00e5n glasytan<\/h3>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">N\u00e4r borttagning av tjocka oljefilmer studerades fann vi att renade vattenkvaliteter visade b\u00e4ttre effektivitet \u00e4n kranvatten. Prestandan f\u00f6r NaCl-l\u00f6sning efter en cykel var s\u00e4mre \u00e4n f\u00f6r renat vatten, men mycket likartad efter flera cykler. Vid studier av upprepade tv\u00e4ttcykler observerade vi tv\u00e5 distinkta regimer. Den initiala regimen, som vi kallar &#8220;den exponentiella&#8221;, visade ett snabb avl\u00e4gsnande av olja medan i den andra regimen avl\u00e4gsnas oljan l\u00e5ngsammare. Genom att separera processen i tv\u00e5 regimer kunde vi identifiera tv\u00e4ttmekanismerna som ansvarar f\u00f6r oljeavl\u00e4gsnandet i varje regim.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"902\" src=\"https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/files\/2024\/04\/Picture4-1024x902.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-426\" srcset=\"https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/files\/2024\/04\/Picture4-1024x902.png 1024w, https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/files\/2024\/04\/Picture4-300x264.png 300w, https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/files\/2024\/04\/Picture4-768x677.png 768w, https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/files\/2024\/04\/Picture4-1200x1057.png 1200w, https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/files\/2024\/04\/Picture4.png 1237w\" sizes=\"auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Figur 4. Massan av olja minskar snabbt under de f\u00f6rsta tv\u00e5 tv\u00e4ttcyklerna och sedan l\u00e5ngsamt under de f\u00f6ljande cyklerna. Vattenrenheten \u00e4r viktigast i den f\u00f6rsta regimen.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det snabba avl\u00e4gsnandet av olja i den f\u00f6rsta regimen sker p\u00e5 grund av roll-up-mekanismen. Enligt roll-up kan oljan p\u00e5 ytan bilda stora droppar som enkelt kan avl\u00e4gsnas n\u00e4r vatten b\u00f6rjar tv\u00e4tta ytan. N\u00e4r oljedropparna \u00e4r borta stannar de i vattnet. Vattenrenheten \u00e4r viktig h\u00e4r eftersom den f\u00f6rhindrar aggregering och \u00e5terdeponering av dropparna. Att introducera salt kommer att reducera denna effekt genom att minska de repulsiva krafterna hos oljedropparna. I den andra regimen kan inte roll-up-mekanismen anv\u00e4ndas eftersom m\u00e4ngden olja p\u00e5 ytan inte \u00e4r tillr\u00e4cklig f\u00f6r bildandet av droppar. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r en annan mekanism &#8211; l\u00f6slighet &#8211; ansvarig f\u00f6r oljeavl\u00e4gsnandet. Eftersom oljans l\u00f6slighet i vatten \u00e4r l\u00e5g sker tv\u00e4ttningen p\u00e5 ytan i denna regim l\u00e5ngsamt.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Slutsats<\/h2>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Renat vatten underl\u00e4ttar tv\u00e4ttning av hydrofila ytor genom att fr\u00e4mja repulsion mellan ytorna och oljan. Men eftersom vattenrening inte g\u00f6r oljan l\u00f6slig kr\u00e4vs flera tv\u00e4ttcykler och temperaturkontroll f\u00f6r att uppn\u00e5 god tv\u00e4ttningseffektivitet.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Andriani Tsompou, doktorand, Malm\u00f6 universitet<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Vitaly Kocherbitov, professor, Malm\u00f6 universitet<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Referenser:<\/h2>\n\n\n\n<ol class=\"wp-block-list\" start=\"1\">\n<li><a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1016\/j.jcis.2021.10.040\">Journal of Colloid and Interface Science 608 (2022) 1929\u20131941<\/a><\/li>\n\n\n\n<li><a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1016\/j.heliyon.2023.e17163\">Heliyon 9 (2023) e17163<\/a><\/li>\n<\/ol>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Olja \u00e4r inte l\u00f6slig i vatten Det \u00e4r v\u00e4l k\u00e4nt sedan m\u00e5nga \u00e5r tillbaka att fetter och olja \u00e4r ol\u00f6sliga i vatten. N\u00e4r olja blandas med vatten skapas tv\u00e5 distinkta skikt p\u00e5 n\u00e5gra sekunder. Oljans of\u00f6rm\u00e5ga att blanda sig med vatten kallas den hydrofoba effekten. Detergenter anv\u00e4nds f\u00f6r att ta bort olja n\u00e4r den deponerats [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":747,"featured_media":0,"parent":416,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"class_list":["post-431","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/431","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/wp-json\/wp\/v2\/users\/747"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=431"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/431\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":438,"href":"https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/431\/revisions\/438"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/416"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/researchers.mau.se\/vitaly-kocherbitov\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=431"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}